öhrnnästet

I kursen psykologi som jag sett så framemot, har jag helt tappat lusten, lusten att plugga, lusten att sätta mej med böckerna och lusten att ens försöka. Jag! Jag som länge velat bli psykolog, vad har hänt? Jo högskolan har hänt!
Ska inte tråka er med detta, men jag har verkligen tappat lusten, sitter nu med en fältuppgift som jag tror alla i klassen fattat olika, men uppgiften är att mes hjälp av AAI (Adult Attachment Intervjues) intervjua någon i ens närhet om dennes barndom och däefter analysera detta. HJÄLP!!! jag är ingen psykolog bara en liten musikterapeut som inte arbetat med terapi på flera år! Håhå ja ja hur tänkte lärarna när de satte detta i våra händer?
Har suttit hela dan med datorn framför mej men endast knåpat ner några få rader, jag liksom orkar inte ta tag i uppgiften.

Inte blir det bättre av att man ska jag lärare heller, nästa kurs börjar på måndag, men vi har fortfarande inte fått några tider så så dåligt så jag kan knappt prata om det för djävulshornen växter och växer. Nivån för att dölja dem har paderat för längesen och nu närmar vi oss nivån att jag måste inta ryggläge för kroppen orkar inte hornen.

Det jag har i min planering som nu väntar och kanske fallerar är
- akuttid hos barnspecialisten med BÅDA barnen- hur lätt tror ni att det är att få?
- utv. samtal på dagis för Kajsa Britta Lingon Stina, ja alltså skruttdottern
- dagis- och fritidstider som jag inte kan planera vilket resulterar att inte heller personalen där kan planera sina tider, suck!
- inköp av kurslitteratur- då inte heller den kommit ut
- en eventuell resa till barnens far i Skåne under ett par dagar, kan ge mej F-N på att vi har en stor uppgift som gör att vi inte kommer iväg
Listan kan göras hur lång som helst men det skiter jag i.
Nu MÅSTE jag ta tag i mitt skolarbete, och framförallt sluta tänka på socialrättsläraren innan hornen växer ännu mer....