skolångest
Ja skolångest är bara förnamnet vad jag känner just nu, otroligt jobbigt!
Min egen skolstart är inte ett kärt minne och jag försöker att inte överföra det på C. men det är jobbigt att se när han får ångest över skolstarten. Han har alltid varit sådan att han får ångest över sånt han tror sej inte klara av eller som han aldrig tidigare testat. Även förskoleklassen tyckte han var jobbig till en början och han bad flera gånger om att få gå tillbaka till dagis istället- troligen för att det kändes mer hemvant.
Det är verkligen vemodigt, en otroligt konstig känsla att känna att småbarns livet plötsligt är slut. Jag är 31 och har ett skolbarn!! När andra runt mej börjar få barn, ja då är min småbarns tid över. Jag/ vi är inte längre fria att åka på semester när vi vill, eller som jag drömt om i många år- att kunna bosätta sej utomlands en längre period hur som helst, eller bara vara hemma och mysa om vi vill det, eller... ja bara göra det som faller oss in. Nu vet jag att många människor har det så hela tiden och speciellt när man jobbar, men vi har haft så fria jobb att det har gått att göra avstickare från verkligheten ganska så lätt.
Idag sa Cappe nåt så fint och jag tänkte genast att det där MÅSTE jag komma ihåg att skriva ner, nu sådär en 3 timmar senare, ja då minns jag inte längre vad det var och inte heller har jag hunnit skriva ner det.
Nu är mitt långa(?) sköna sommarlov slut och jag borde lägga mej.
Nästa lov kommer om 41 veckor och hur fort kan inte det gå? fram tills dess är det hårdkörning som gäller!
over and out!
Min egen skolstart är inte ett kärt minne och jag försöker att inte överföra det på C. men det är jobbigt att se när han får ångest över skolstarten. Han har alltid varit sådan att han får ångest över sånt han tror sej inte klara av eller som han aldrig tidigare testat. Även förskoleklassen tyckte han var jobbig till en början och han bad flera gånger om att få gå tillbaka till dagis istället- troligen för att det kändes mer hemvant.
Det är verkligen vemodigt, en otroligt konstig känsla att känna att småbarns livet plötsligt är slut. Jag är 31 och har ett skolbarn!! När andra runt mej börjar få barn, ja då är min småbarns tid över. Jag/ vi är inte längre fria att åka på semester när vi vill, eller som jag drömt om i många år- att kunna bosätta sej utomlands en längre period hur som helst, eller bara vara hemma och mysa om vi vill det, eller... ja bara göra det som faller oss in. Nu vet jag att många människor har det så hela tiden och speciellt när man jobbar, men vi har haft så fria jobb att det har gått att göra avstickare från verkligheten ganska så lätt.
Idag sa Cappe nåt så fint och jag tänkte genast att det där MÅSTE jag komma ihåg att skriva ner, nu sådär en 3 timmar senare, ja då minns jag inte längre vad det var och inte heller har jag hunnit skriva ner det.
Nu är mitt långa(?) sköna sommarlov slut och jag borde lägga mej.
Nästa lov kommer om 41 veckor och hur fort kan inte det gå? fram tills dess är det hårdkörning som gäller!
over and out!
Kommentarer
Trackback
